Internet har på något decennium blivit en naturlig och integrerad del av våra liv. Det är ett kraftfullt system på det viset att det sammankopplar 4 miljarder människor över hela världen. Just på grund av dessa anledningar kan vi bli påtagligt påverkade av vad som händer där. Två exempel på företeelser som redan nu till viss del formar och påverkar internetanvändning är bitcoin och hackers. De kan ses som varandras motpoler eller som två kontrasterande sidor av samma mynt; å ena sidan är bitcoin en möjlighet genom sammankoppla internets användare ännu mer under en gemensam kryptovaluta, och å andra sidan är hackers ett potentiellt hot som till exempel utför dataintrång eller slår ut viktiga samhällstjänster.

Bitcoin

Bitcoin är en digital kryptovaluta som skapades 2008 under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Det första köpet gjordes 2010 av Laszlo Hanyecz som köpte två pizzor för 10000 bitcoin (BTC) och motsvarade 25 USA-dollar. Idag förvånar det knappast om han ångrar köpet eftersom priset för bitcoin stigit skyhögt sedan dess. 1 bitcoin är nu värd 5900 dollar eller nästan 60000 kronor. Ta därför chansen att investera i fastigheter hos Tessin, tessin.com/sv/, genom fastighetslån som är säkerställda. Skippa pizzan och gör en investering som har potential att på sikt ge mycket hög avkastning!

Personerna bakom bitcoin menar att deras system är mer inkluderande än traditionella finansiella tjänster, särskilt banker, eftersom det nu är 2,1 miljarder fattiga människor som står utanför rådande system. Istället är deras system med bitcoin smidigare då det möjliggör decentralisering, bort med tredje part, integritet och autonomi.

Hoppet är alltså att bitcoin kommer bli en globalt accepterad metod för utbyte och lagring av värde som fungerar utan behov av tredje part.

Hackers

Hackare har funnits så länge det funnits datorer. En historisk hackning gjordes 1971 av John Draper som listat ut ett sätt att ringa gratis telefonsamtal. Vid ett tillfälle lyckades han ringa till President Nixon. Inspirerade av John Draper blev inte mindre än grundarna av Apple, Steve Jobs och Steve Wozniak, som också började hacka telefonnätverket när de var tonåringar. Deras aktiviteter vara ganska oskyldiga och gick mest ut på att spela spratt och ringa runt. Samtidigt insåg de makten av att kontrollera 100-tals miljarder dollar av infrastruktur i hela telefonnätverket i hela världen.

Dessa tidiga former av hackning var dock inga större hot utan mer lekfulla experiment. Det var när allt fler människor började använda PC-datorer som hackning började bli ett allvarligt problem, speciellt när internetåtkomst fått global utspridning. En milstolpe var 1999 då 1 av 5 datorer blev infekterade med datorviruset Melissa som spreds genom e-post.

Ännu en milstolpe var 2008 då det visade sig att hackning kan användas i krigföring mot ett land. Ryska hackare, förmodligen under ledning av ryska regeringen, attackerade den före detta Sovjetrepubliken Georgia med en DDoS-attack som släckte ner alla statliga och militära internetbaserade kommunikationer. Vid samma tidpunkt passade ryska trupper på att bryta in i landet.

En av de allvarligaste hackningarna någonsin skedde 2013, då ett dataintrång komprometterade över 100 miljoner kreditkortsnummer. Detta fick betydlig inverkan på återförsäljares rykte kring säkerhet.