Skuggornas nätverk i havsdjupen och bergrummen

Föreställ dig internet utan skärmar, webbläsare och molnikoner. Kvar finns ett fysiskt landskap av glas, koppar, stål, förstärkare, landningsstationer och bergrum, ofta dolt under havsytan eller bakom anonyma fasader. Där färdas ljuspulser genom fiberstråk som kan vara tunnare än ett finger, men som tillsammans bär den digitala ekonomin, samhällskritiska tjänster och vardagens mest triviala meddelanden. Den verkliga infrastrukturen syns sällan. Ändå är det den som avgör om ett videomöte fortsätter, om en betalning når fram och om ett helt land behåller kontakt med omvärlden.

Systemet påminner om den bästa stealthmekaniken. Paket rör sig längs tysta rutter, undviker blockerade passager och söker nästa öppning när en länk försvinner. Det finns ingen ogenomtränglig fästning, bara lager av observation, omdirigering och marginaler. Samtidigt är infrastrukturen både sårbar och förbluffande tålig. Ett ankare kan skada en kabel, en felaktig routingannons kan leda trafik fel, men ett välplanerat nätverk kan fortsätta fungera genom alternativa vägar. För att förstå internet krävs därför samma blick som vid en svår uppdragsanalys: se hela kartan, identifiera riskzonerna och skilj mellan en lokal störning och ett verkligt systemhaveri.

Det tysta ursprunget när fyra noder bildade en osynlig stig

Grunden lades inte genom att en central superdator fick kontroll över allt, utan genom att flera geografiskt separerade datorer kopplades samman i ett system som kunde överleva förlusten av enskilda delar. ARPANET, som utvecklades med stöd av den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA, började 1969 med fyra noder. Tanken var att skapa robust kommunikation mellan forskningsmiljöer, men principen blev större än sitt ursprungliga uppdrag: information skulle kunna delas upp, skickas och sättas samman igen utan att hela nätet var beroende av en enda passage.

Den första överföringen mellan UCLA och Stanford Research Institute den 29 oktober 1969 har fått en nästan mytisk laddning. Målet var att skicka ordet ”LOGIN”, men den mottagande datorn kraschade efter de två första bokstäverna. Meddelandet blev därför ”LO”, ett kort och oavsiktligt fragment som ändå markerade början på en ny kommunikationsmodell. Internetmuseum beskriver ARPANETs första noder och hur nätet därefter växte från ett forskningsprojekt till en föregångare till dagens internet.

Det centrala var paketförmedlingen. I stället för att reservera en obruten kommunikationskanal kunde ett meddelande delas upp i mindre paket. Varje paket fick adressinformation och kunde ta en annan väg beroende på belastning, fel eller tillgängliga länkar. Metoden liknar att dela en känslig plan i flera små dokument och låta dem färdas genom olika korridorer. Ingen enskild korridor behövde bära hela hemligheten, och en blockerad väg behövde inte betyda att uppdraget misslyckades.

1. Dela upp informationen. Data bryts ned i paket som kan hanteras och adresseras separat.
2. Välj rutter efter läget. Nätets utrustning kan styra paketen runt överbelastning eller avbrott.
3. Återskapa helheten. Hos mottagaren sätts paketen samman till den ursprungliga informationen.
4. Bygg vidare med gemensamma regler. Protokoll som TCP/IP gjorde det möjligt för olika nätverk och datorer att kommunicera.

ARPANET utvecklades senare till ett system av sammankopplade nätverk. TCP/IP började implementeras i mitten av 1970-talet och blev en avgörande del av den gemensamma tekniska grunden. När övergången till TCP/IP genomfördes 1983 brukar detta beskrivas som en andra födelse för internet. ARPANET avvecklades formellt först 1990, men dess viktigaste idé hade redan lämnat forskningsmiljön: robusthet skulle skapas genom decentralisering, gemensamma protokoll och möjlighet att välja alternativa vägar.

Oceanernas tysta pulsar på havets botten

Den internationella internettrafiken färdas i hög grad genom sjökablar. Moderna undervattenskablar bär mer än 99 procent av den interkontinentala datatrafiken, vilket gör havsbottnen till en av internetarkitekturens viktigaste och minst synliga arenor. Kablarna läggs längs noggrant undersökta korridorer, ofta på flera tusen meters djup. Där ligger de som en lång, mörk smygväg mellan landningsstationer, datacenter och nätoperatörer.

En sjökabel är inte bara en bunt glas. I centrum finns optiska fibrer som leder ljuspulser. Runt dem finns material som skyddar mot vatteninträngning, mekanisk belastning och dragkrafter. Kopparledare förser undervattensutrustningen med ström, medan ståltrådar ger kabeln styrka. Nära kuster, där fiske och ankare utgör större risker, används kraftigare armering. På djuphavsbottnar kan konstruktionen vara lättare eftersom omgivningen är mindre mekaniskt aggressiv.

Utvecklingen började med 1800-talets telegrafkablar. Gutaperka användes som isolering för att skydda elektriska ledare från havsvatten. Den första transatlantiska kabeln demonstrerade möjligheten men blev snabbt obrukbar. Förbättrad tillverkning, bättre tester och stabilare kabelutläggning gjorde 1866 års transatlantiska förbindelse betydligt mer hållbar. Senare kom koaxialkablar för telefoni och därefter optisk fiber, där flera våglängder kan bära enorma datamängder samtidigt genom DWDM, tät våglängdsmultiplexering.

Del av systemet	Skydd eller funktion	Typisk risk
Strandnära kabel	Kraftig armering och ofta nedgrävning	Ankare, trålning och byggarbeten
Djuphavskabel	Lättare konstruktion med fiber, isolering och styrkeelement	Jordskred, sällsynta naturhändelser och reparationssvårigheter
Repeater	Förstärker optiska signaler längs långa sträckor	Komponentfel och svår åtkomst
Branching unit	Delar eller ansluter kabeln till flera landningspunkter	Komplexitet och koncentrerade knutpunkter
Kabelstation	Strömförsörjning, övervakning och anslutning mot landnät	Tekniska fel, intrång och regionala flaskhalsar

Ljuset färdas snabbt, men infrastrukturen är inte omedelbar att reparera. Ett fel måste lokaliseras genom mätning, därefter måste ett specialiserat fartyg hitta kabeln, ta upp den från bottnen, skarva den och lägga tillbaka den under kontrollerade former. Vid djup över ungefär 6 000 meter blir arbetet särskilt krävande. Därför handlar robusthet inte om att varje kabel ska vara osårbar. Den handlar om att nätet ska ha tillräckligt många alternativa passager när en länk hamnar i mörker.

BGP och konsten att navigera utan att synas

Fiberstråken utgör vägarna, men Border Gateway Protocol, BGP, hjälper internet att avgöra vilka vägar som är möjliga mellan självständigt administrerade nätverk. Dessa nätverk kallas autonoma system, AS. En operatör kan annonsera att ett visst IP-prefix nås genom dess nät, medan andra operatörer bedömer annonsen utifrån avtal, kostnad, prestanda och reservstrategi.

BGP fungerar därför inte som en enkel GPS med en enda objektivt bästa väg. Det är snarare ett förhandlingssystem där tekniska möjligheter blandas med policy. Ett nätverk kan föredra en viss leverantör, använda en annan som reserv eller vägra transit för trafik som inte passar den egna strategin. Denna flexibilitet gör global skala möjlig, men skapar också en riskzon. BGP har historiskt saknat inbyggd autentisering av att en aktör verkligen har rätt att annonsera ett visst adressområde.

En felaktig eller illvillig annons kan liknas vid en falsk skylt i en mörk korridor. Trafik kan ledas till fel nät, ta stora omvägar eller bli otillgänglig. I värsta fall kan en angripare försöka observera eller manipulera trafik. BGP-kapningar behöver inte alltid vara dramatiska eller långvariga för att få effekt. En kort felannonsering kan störa betalningar, molntjänster eller åtkomsten till en regional tjänst.

• RPKI och ROA-poster gör det möjligt för adressinnehavare att kryptografiskt ange vilka nätverk som får annonsera deras prefix.
• Filtrering hos operatörer begränsar vilka adresser en kund eller granne får presentera.
• Övervakning via system som RIPE NCC:s Routing Information Service gör plötsliga förändringar synliga.
• Manuella incidentrutiner ger operatörer möjlighet att snabbt dra tillbaka felaktiga annonser och styra trafik mot reservvägar.

RPKI klassificerar annonser som giltiga, ogiltiga eller inte verifierade, beroende på om de stämmer med publicerade auktoriseringar. Tekniken eliminerar inte alla routingproblem, men den höjer tröskeln för att sprida felaktiga instruktioner. Den taktiska lärdomen är tydlig: en rutt bör inte bara vara snabb, den måste också kunna styrkas. I ett moget nätverk kombineras kryptografisk kontroll med kontinuerlig observation, ungefär som en säkerhetsvakt som både kontrollerar passerkort och följer patrullmönstret.

När ankare och sabotage bryter förbindelsen

Fysiska skador på sjökablar är inte science fiction. Ankare, trålning, undervattensskred och avsiktlig påverkan kan bryta en förbindelse. Trånga geografiska passager är särskilt intressanta ur ett riskperspektiv. Östersjön, Röda havet och vissa nordatlantiska områden har kombinationer av tät sjöfart, få alternativa landningspunkter, komplicerade säkerhetsförhållanden eller långa reparationsavstånd. Där kan en lokal skada skapa en märkbar regional flaskhals.

Ändå är det ett vanligt analysfel att likställa en trasig kabel med ett globalt internetkollaps. Trafiken är normalt fördelad över flera kablar, landnät, internetknutpunkter, datacenter och mobilnät. När en länk försvinner kan routrar och optisk transportutrustning styra trafik längs andra vägar. Hur snabbt detta sker beror på nätets utformning, vilken typ av skydd som används och om reservkapaciteten faktiskt finns tillgänglig.

• Skyddad optisk transport kan växla till en förberedd reservväg när ett fel upptäcks.
• IP-restaurering kan beräkna nya vägar när den ursprungliga topologin förändras.
• Geografisk diversitet minskar risken att flera kablar skadas av samma händelse.
• Distribuerade datacenter gör att en tjänst inte behöver vara beroende av en enda fysisk plats.
• Reparationsberedskap begränsar avbrottets längd, även om själva skadan inte kan undvikas.

Skillnaden mellan enskild kabelskada och systemkollaps ligger alltså i marginalen mellan belastning och reservförmåga. En kabel kan försvinna utan att användaren märker mer än något högre svarstid. Men om flera rutter passerar samma trånga sund, samma landningsstation eller samma kraftförsörjning uppstår en dold koncentration. Då har nätet en gemensam svaghet, även om kartan ser full av linjer ut.

Det är här ett lageröverskridande perspektiv blir värdefullt. Fysisk kabeldragning, optisk transmission, BGP-policy, datacenterplacering och återställningsrutiner måste betraktas tillsammans. En väloptimerad enskild komponent hjälper föga om hela trafikflödet ändå samlas i en enda riskzon. Den bästa försvarsplanen är därför inte att bevaka varje meter kabel med samma intensitet, utan att identifiera de passager där ett fel får oproportionerligt stor effekt.

Lärdomar från mörkrets mest motståndskraftiga nätverk

Internets styrka uppstår i skärningspunkten mellan material och matematik. Glasfibrerna transporterar ljuset, förstärkarna håller signalen vid liv, kabelstationerna kopplar havet till land och BGP förhandlar fram möjliga rutter mellan självständiga nätverk. Ingen del är ensam tillräcklig. Robustheten skapas när flera lager kan kompensera för varandras svagheter.

För strateger är den viktigaste lärdomen att det abstrakta molnet alltid har en fysisk botten. Varje molntjänst vilar på kablar, kraft, kylning, reservsystem och landningspunkter. Framtidens digitala överlevnad säkras därför genom ständig redundans, men också genom bättre kartläggning av beroenden, verifierade routingannonser, geografiskt separerade vägar och regelbundna tester av återställning. I stealthspel överlever den som lämnar en reträttväg innan larmet går. Internet fungerar på samma sätt: den tysta segern är inte att aldrig bli träffad, utan att alltid ha en alternativ väg ut.

Idag finns en smartphone i nästan var mans hand. Dessa telefoner har också kommit att betyda väldigt mycket för oss. Kanske är det i dem vi sköter våra sociala kontakter, våra bankaffärer eller till och med handlar med bitcoin. Oavsett vad du väljer att göra med din mobiltelefon är det dock klart att den är viktig ägodel för de flesta av oss, därför är det också viktigt att sköta om den på rätt sätt. I den här texten följer några tips som underlättar.

Laga din telefon själv

För många är det en smärre katastrof när mobilen går sönder. Den första impulsen brukar därefter vara att så fort som möjligt köpa en ny telefon. Det är dock inte säkert att du faktiskt behöver göra det. Hos nätbutiken Teknikdelar finns nämligen det mesta du behöver för att själv kunna laga din telefon. Här kan du enkelt hitta tillbehör till just din telefon bara genom att söka på märke och modell. Vad sägs till exempel om smarta tillbehör såsom laddkontakter, högtalare och kameror? Även om det kan vara pilligt så kan det faktiskt vara värt att försöka laga din telefon med hjälp av reservdelar. Det finns dock vissa modeller som är lättare att laga än andra. Till exempel har Fairphone 4 fått mycket beröm just för att den är så enkel att laga.

Andra produkter som underlättar mobilanvändandet

Teknikdelar har emellertid inte bara reservdelar till din telefon. Här kan du även hitta andra smarta tillbehör. I Norge vill man till exempel ha skärpta straff för de som använder mobilen när de kör bil. Det är med andra ord ett ganska stort problem. Vill du kunna tala säkert i telefonen under färden så finner du därför hos Teknikdelar mängder av hörlurar, både trådlösa och vanliga. Du kan också hitta smarta hållare för mobilen som gör det enklare att till exempel följa kartan när du kör med hjälp av GPS.

Vill du istället skydda din mobil lite extra, kanske för att barnen inte kan låta den vara och är oaktsamma? Då finns mängder av fodral och skärmskydd att välja bland i butiken.

Kort och gott, hos Teknikdelar hittar du det mesta du behöver till din mobil. Idag är det dessutom vanligare att mobilerna är enklare att laga själv, något som nog beror på vårt ökade fokus på hållbarhet. Vi kan helt enkelt inte köpa nya telefoner hela tiden eftersom framställningen av dem har så stor påverkan på miljön. Då är det bra att det finns aktörer som Teknikdelar som erbjuder smidiga lösningar för reparation.

Hur lagar man sin telefon?

Tycker du att det verkar avancerat att själv laga din mobiltelefon? Då finns mängder av forum, guider och videor på nätet som kan hjälpa dig på vägen. Oftast är det faktiskt inte så svårt att exempelvis byta laddport på telefonen som man kan tro. Du kommer också känna dig nöjd och ha sparat pengar när du är klar och kan använda din telefon igen.

Numera används internet på en mängd olika sätt i nästan alla delar av samhället. Det används exempelvis av företag för att kunna hantera kunder och kontrakt, men det används också av privatpersoner för att investera i saker som Bitcoin och aktier. Internet används till och med av hackers för att göra olagliga saker. På så sätt har internet utvecklats till att vara något som alla använder, varpå denna artikel kollar närmre på hur internet används i olika delar av dagens samhälle.

Internet och kundsystem

Internet används för en mängd olika syften av företag. Ett av de allra vanligaste användningsområdena i dagens samhälle är inom olika typer av kundsystem. Många ställer sig möjligen frågan, vad är CRM och hur det funkar, men det är faktiskt inte speciellt svårt. CRM är nämligen ett brett begrepp som kan betyda olika saker. Men i själva verket handlar det om system där det går att skapa starkare kundrelationer och får nöjdare kunder. Ett tydligt exempel där CRM-system används är om det exempelvis handlar om ett företag som levererar och fraktar gods till olika kunder. Genom att använda sig av kundsystem blir det möjligt att skriva in uppgifter om olika typer av kunder i systemet. Om en kund exempelvis klagar på att leveransen var för sen går det att registrera klagomålet i systemet och därefter veta att allt måste vara i tid framöver. På så sätt är CRM-system i regel alltid på internet då liveuppdateringar ska kunna göras.

Internet och privatpersoner

När det kommer till användningen av internet av privatpersoner har detta ökat kraftigt de senaste årtiondena. Det handlar bland annat om både datorer och mobiltelefoner. I själva verket är det användningen i mobiltelefoner som ökat allra mest, framförallt i storstäder där folk beställer allt från mat till en massa andra produkter direkt i telefonen. I telefonen brukar många också använda sig av appar för att logga in på banken och föra över pengar och till och med betala räkningar. På så sätt används mobiltelefoner för en mängd olika syften och är nästan en typ av förlängning av människor.

Utöver användningen av telefoner har också ökningen ökat på datorer. Alltfler yrken utförs nämligen nästan helt och hållet vid en dator på internet. Det handlar bland annat om allt från daytraders till personer på HR och rekrytering som ordnar med löner internt på företag. I sin tur har skolor och liknande sett till att lära barn och ungdomar hur datorer används i samhället. Därför är datorer en del av skolans arbete redan i ung ålder.

Sedan starten 2009 har bitcoin blivit ett världsfenomen. Skaparen av bitcoin går under pseudonymen Satoshi Nakamoto och har blivit skapare av något som har tagit världen med storm. Tanken bakom att skapa en kryptovaluta var för att bankerna inte skulle vara inblandade i alla privatpersoners liv. Bitcoin användes i början oftast till köp- och säljsajter på nätverket TOR. När man använder TOR så är det väldigt svårt att spåra personen bakom datorn och med bitcoin som betalningsmetod skapades det en ”underjordisk” marknad där det inte fanns någon insyn.

Bitcoins utveckling har stigit med ungefär 46 000 % sedan den först skapades. De personer som investerade tidigt i bitcoin har gjort en enorm vinst och det finns många i världen som är kända som bitcoinmiljonärer. Bitcoin har även gått från att vara ett betalningssätt för svarthandel till att bli ett legitimt betalningsalternativ där företag som Tesla har köpt bitcoin och även funderat på att använda det som ett betalningssätt för kunder som vill köpa deras bilar. Bitcoin har även gjort det möjligt att skicka pengar mellan personer i olika delar av världen på några sekunder utan avgifter från banker. Där banker tidigare hade ett monopol har nu bitcoin tagit sig in och frigör både tid och pengar för privatpersoner.

Efter bitcoins start så har det kommit massvis med andra kryptovalutor. Då kryptovalutor fyller olika funktioner så har utvecklingen skett enormt snabbt. Vi har kryptovalutor som Ethereum, Cardano, Compound, Polkadot och många fler. Där tidigare tjänster var knutna till fysiska valutor så skapas nu tjänster där det går att knyta dem till kryptovalutor och går att bygga på därifrån. Utvecklingen för framtiden där du som privatperson har personlig tillgång till just din ekonomi utan inblandning av banker står just nu framför dörren.

Blockkedjeteknik kan användas inom en rad olika branscher, men är troligen främst associerad med bitcoin. Bitcoin och andra kryptovalutor använder blockkedjeteknik för distribution och överföring.

Vad är en blockkedja?

En blockkedja innebär att när en ny transaktion genomförs bildas ett nytt block i transaktionsnätverket. När en transaktion initieras kontrolleras informationen mot samtliga tidigare transaktioner i kedjan för att säkerställa att ingen information ändrats, tagits bort eller lagts till. Samtliga transaktioner i kedjan finns lagrade och eventuella avvikelser gör att transaktionen avvisas. Vid bedrägeriförsök kan alltså inte informationen verifieras mot den information som finns tillgänglig. Därmed är blockkedjetekniken i princip säkrad mot bedrägerier, och det krävs stora resurser och kunskap för att kunna genomföra något sådant.

Bitcoin som betalningsmedel

Även om blockkedjetekniken är en säker överföringsteknik är det få som accepterar och använder den i samband med handelstransaktioner. För att bitcoin och andra kryptovalutor ska fungera som betalningsmedel i butiker och online krävs att blockkedjetekniken utvecklas. I dagsläget tar det alltför lång tid för transaktionerna att kontrolleras och verifieras. Dessutom krävs det relativt stor datakapacitet för att det ska fungera optimalt i praktiken. Tekniken går dock snabbt framåt och utvecklas hela tiden. Numera ser man även att stora företag gör investeringar i kryptovalutor för att i framtiden kunna använda dem som betalning. Tecknen på att bitcoin närmar sig att bli mer accepterat som framtidens valuta och betalningsmedel blir allt fler. Dessutom kontrolleras inte valutan av staten, utan makten över transaktionerna i kedjan ligger hos användarna. Därmed slipper man oroa sig för korruption och manipulation, vilket är vanligt förekommande i många länder.

Alternativa användningsområden

Även om blockkedjetekniken främst diskuteras i samband med kryptovalutor, skulle tekniken kunna användas inom en mängd andra områden. Till följd av den höga säkerheten skulle tekniken kunna anpassas för att användas inom sjukvården eller olika myndigheter där kraven på sekretess är hög.

Termen internet är en förkortning av ”Internetwork” och började användas i en publikation av Internet Society från 1974. Internet har sedan sin lansering erbjudit miljontals människor en oändlig mängd kunskap och underhållning. Idag har internet en avgörande roll inom en rad områden och det råder ingen brist på fördelar med att använda det. Dock kan internet på samma sätt som alla andra tekniker användas på fel sätt som medför vissa nackdelar. Här presenteras därför på ett objektivt sätt fördelarna med internet och några nackdelar som är bra att känna till. Fortsätt läsa för att veta se närmare på dessa aspekter av internet!

Nackdelar

Internet är utan tvekan en mycket kraftfull teknik som kan användas till både gott och ont. Med tanke på att internet ansluter miljarder datorer till internet så finns exempelvis risken att utsättas av hackers som vill stjäla personlig information. Listiga hackare kan nämligen skanna miljontals datorer för att snabbt detektera potentiella offer. Tyvärr finns också dolda platser på internet där personer kan bedriva tveksamma eller till och med kriminella affärer. Eftersom internet används av miljarder människor kommer det alltid finnas en liten grupp som bedriver tveksamma aktiviteter.

En annan typ av nackdel är att internet i likhet med att titta på TV kan leda till hälsoproblem, såsom övervikt, smärta i ögon och sömnsvårigheter. Internet kan med andra ord leda till en ohälsosam livsstil om det används alltför mycket. När det kommer till en mer sund användning av internet så är ergonomin avgörande när du använder din dator. En enkel lösning är att skaffa ett justerbart laptopbord som du kan höja och sänka som du vill. Detta är ett utmärkt sätt att förbättra ergonomin och ha en bra ergonomisk hållning medan du använder internet framför datorn. Ett laptopbord från eStore är mångsidigt och kan användas vid ditt skrivbord, på soffbordet eller i sängen – i praktiken var som helst. Med hjälp av laptopbordet förhindrar du problem som uppstår på grund av dålig hållning som ont i nacke och rygg. Även om internet kan medföra vissa risker så kan smarta lösningar som dessa undvika problemen. Fortsätt läsa för att se närmare på vilka fördelar internet erbjuder.

Fördelar

Tack vare internet är det möjligt att skicka meddelanden som når en mottagare omedelbart, oavsett avstånd och plats i världen. Bara denna fördel skulle vara tillräcklig för att vilja använda internet. Dock är denna fördel bara en av alla häpnadsväckande fördelar. Du kan hitta svar på alla möjliga frågor över internet eftersom det innehåller oändligt med uttömmande information. Dessutom kan du dela innehåll med som helst genom sociala medier på populära plattformar som YouTube och Facebook. Förutom lärande och kunskap kan du naturligtvis tjäna pengar på internet. Ett nytt och populärt sätt att tjäna pengar är att handla med digitala kryptovalutor som bitcoin. Den höga likviditeten för bitcoin gör det till en populär valuta att handla med då det är lätt att tjäna snabba pengar. Det är dessutom en tillförlitlig valuta för att göra långsiktiga investeringar på grund av den höga efterfrågan på marknaden.

Bitcoin forsätter att värderas oerhört högt och kanske har du undrat hur de skapas. Förenklat så ”grävs de fram”, men inte på traditionellt vis nere i en gruva. Istället används datorkraft för att lösa komplicerade matematiska problem. Problemet är att mängden datorkraft som krävs ökar hela tiden. Billig el är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas.

Tidigare kunde nästan vem som helst generera bitcoin med sin egen PC. Nu har mängden datorkraft blivit så stor att folk brukar gå ihop och skapa en så kallad mining-pool. Där kan det ingå hundratals för att inte säga tusentals och alla delar lika om någon lyckas generera en bitcoin. Vill du komma igång själv är det främst två saker att tänka på:

• Hur mycket kostar hårdvaran? – Idag duger inte vilken ”burk” som helst. Konkurrensen är hård och det är grafikkortet (GPU:n) som gör hästjobbet. Du bör satsa på en ny modell från ledande varumärken som Nvidia och AMD.
• Hur ser ditt elavtal ut? – Bitcoin-mining är elintensivt och du måste ha ett bra elavtal om det ens ska vara någon mening att börja med det. Kolla över ditt nuvarande elavtal och tänk på att du kan byta elbolag och sänka dina kostnader. Ju mer el du förbrukar, desto mer lönar det sig att jämföra elbolag och välja det bästa alternativet.

Du kan även satsa på altcoins

I skrivande stund har bitcoin så högt värderade att till exempel stora företag har gett sig på mining och drivit upp kostnaden för att kunna konkurrera. De flesta privatpersoner får svårt att skaffa tillräckligt bra hårdvara och låg elkostnad för att kunna utmana. Därför är ett tips att även titta på alternativen till bitcoin, så kallade altcoins. Några exempel är monero och ethereum. I så fall kan det räcka att jämföra elavtal och hitta ett prisvärt elbolag, sedan kanske en vanlig speldator är tillräckligt för att kunna ägna sig åt altcoin-mining.

Vi lever i ett digitaliserat samhälle, men går mot ett ännu mer digitaliserat samhälle. Många lever redan idag i ett beroende på grund av tekniken och många använder redan en alldeles för stor del av sina liv åt teknik. Frågan är om mer teknik är lösningen.

5G – mer strålning, bättre produkter

Det nya 5G-nätet står för dörren och många stater runt om i världen öppnar sina armar för den nya tekniken. I takt med teknikens utveckling har vi fått en hel del så kallade ”smarta” produkter som ska hjälpa oss i vardagen. Därför använder sig många av digitalisering på olika vis och blir hjälpta av det på olika sätt. 5G-nätet som är på intåg är ett starkare och bättre nätverk och ska bidra till bättre och starkare digitala produkter, främst inom industrin, men kan troligtvis komma att bli en stor del även av samhället i allmänhet.

Digitaliseringen har bevisligen gjort oss sköra på många sätt. Den har bland annat gjort det ekonomiska systemet digitalt och gjort att vi ständigt är beroende av både el och internet för att kunna genomföra betalningar. Den har dessutom bidragit till mer stress i samhället på grund av att det alltid finns något att göra, något att se och något att höra på internet och det har lett till att många drabbats av stressrelaterade sjukdomar. En del har även gjort sina hem helt beroende av internet genom att förse hemmet med digitala vitvaror, elektronik och till och med säkerhetssystem, som hackare kan ta sig igenom och manipulera hur lätt som helst.

För att gynnas av digitaliseringen är det troligtvis bra att tänka på samma sätt som med det mesta här i livet: lagom är bäst.

Bitcoin är idag värt över 9000 amerikanska dollar, och är en digital valuta som tagit världen med storm. Bitcoin anses av många vara en prototyp för framtidens valuta, eftersom den är helt elektronisk, och regleras av folket. Detta till skillnad från traditionella valutor som regleras av myndigheter. Men hur ser framtiden för bitcoin ut egentligen? I denna artikel kommer bitcoin, dess framtid, och dess investeringspotential att presenteras. Läs på om du har ett intresse för digitala valutor!

Bitcoins framtid

Med stora investeringar inom bitcoin från både privatpersoner samt företag och andra institutioner, har bitcoin etablerat sig starkt i den moderna världen. Många mindre företag investerar i bitcoin, företag som eventuellt använder sig av Workaround.io för sina kontorsbehov. Prognosen för bitcoin ser positiv ut, trots dess rykte som en instabil valuta. Bitcoin har sedan år 2015 ökat i värde från 300 dollar till över 9000 dollar idag, och ett flertal experter inom blockchain currency tror att valutan kan nå över 200 000 dollar inom ett par år. Det är alltså en stark valuta med stor potential inom snar framtid.

Är bitcoin en bra investering?

Trots en generellt positiv ökning av bitcoins värde, så tenderar bitcoin att vara rätt så instabilt från dag till dag. Det är därför många som engagerar sig i vad som kallas för daytrading med bitcoin. Detta innebär att man köper och säljer bitcoin i regelbundna intervall, vanligtvis en gång per dag, i syfte att köpa lågt och sälja högt. Det är många som investerat i bitcoin som idag är miljonärer, eftersom valutan ökat så pass i värde, och trenden ser ut att fortsätta ett tag framöver. Bitcoin kan alltså utgöra en god investering, men det gäller att man är försiktig och inte investerar mer än man har råd med.